söndag 7 september 2008

Och den gamle mannen sade

.
.
Jag minns sekunderna då du räddade mig från döden
Du var min hjälte
Universum kommer aldrig att glömma
All den kärlek du har delat med dig av
Jag är och förblir tacksam för att du fick mig att älska livet
Och tro på den obegränsade kärleken


Men nu min vän är det annorlunda
Sa den gamle mannen med smärta i sina ögon

Den gamle mannen suckade tungt


Om du vill dela med dig av din kärlek ännu igen
Så är det vackraste du kan göra är att låta min själ bli fri

Allt han ville var att få somna in tryggt och lugnt


Om du vill att jag ska se universum med kärlek in i det sista
Och om du vill förbli min hjälte så uppfyll min sista önskan

Sade den gamle med en bedjande röst


Ännu välsignar jag allt det vackra som livet tillfört mig
Men nu vill jag inte ha mer, då jag nu välkomnar döden

Den gamle ville bara bli fullkomligt fri, han ville inte ha någon tröst


Jag hoppas att det här får bli mitt sista andetag i detta liv
Sade den gamle mannen och andades djupt

.
.
.

Inga kommentarer: