onsdag 28 maj 2008

Ett litet kort



.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

. .

Ett litet kort, en jul hälsning för en tid sen
Var det sista jag fick från dig

Ett litet kort med några få
Vackra men nu så O-betydande ord

Trots din omtanke, vet jag att du vill straffa den
Som bryr sig mest om mig

Den som uppfyller min högsta önskan
Det som du kallar för mord



Ja, jag minns denna dag
Så tacksam jag var
Min hjälte som du blev, då just då

Du räddade mitt liv

Att du kan hjälpa mig att dö, det önskar jag
Om du gör det förblir du min hjälte
Som du blev när du räddade mitt liv, då just då

Kan du nu låta mig räddas från mig liv



Om jag fick mod att öppna
Min mun och säga vad jag nu tycker om dig

Om jag fick styrka att föra min hand
För att skriva ett kort, så hade jag skrivit till någon som förstår

Om jag fick kraft att ställa mig upp
På mina ben och göra allt vad jag vill

Då hade jag uppfyllt min egen önskan
Så att ej en äkta hjälte, döms för mord



Då hade jag tagit mitt liv
För att jag inte vågar riskera
Att hamna i den här situationen igen

Detta liv

Men först hade jag tagit några kliv
Besökt dig och berättat att jag inte längre
Ser dig som en hjälte, inte ens som en vän

Om du ej kan låta mig att räddas från mitt liv



.


.


.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Men det är jäkligt svårt att veta om den som ligger så sjuk att h*n inte kan tala eller skriva, om h*n vill dö eller fortsätta kämpa...

Hur ska man veta sånt?
för det är inte som i berättelser, man kan inte veta vad folk tänker genom bara deras ögon

Thomas sa...

Absolut. Klok iaktagelse du gör. Denna text vill väl mest förmedla att det finns människor som vill dö. Som i min siutuation skulle jag vilja att man lyssnade på mitt sist sagda ord om man inte vet något.

Men visst att ge någon dödshjälp som inte vill ha dödshjälp ser jag inte direkt som dödshjälp. Jag vill säga att idet läget som du beskriver är jag mycker skepptisk om inte personen tidigare har uttalat sig förstås.